Tankar - Å Communications

Maria Rautio-Runeberg i Tankar, Uncategorized

Videoproduktion för social media, del 4: 10 vanliga misstag i samband med videoproduktion

Somevideotuotannon ABC -blogisarjassamme kerromme, miten somevideotuotannoissa parhaiten onnistuu. Kuuden blogijakson neljännessä osassa keskitymme videokuvauksen yleisimpiin sudenkuoppiin, jotka ovat kuitenkin helposti vältettävissä.

Videoproduktion kan verka enkelt, men verkligheten ser ofta annorlunda ut. Många som skapar videor – både nybörjare och erfarna – gör misstag som kan försämra möjligheten att uppnå videons mål. Här listar vi tio vanliga fallgropar och konkreta åtgärder för att uppnå bästa slutresultat:

1. Dålig belysning

Tips: Bra belysning är en av de viktigaste faktorerna för en lyckad video. Naturligt ljus räcker ofta, så länge du är medveten om och utnyttjar varifrån ljuset kommer. Placera alltså det du filmar i rätt förhållande till ljuskällan.

2. Svag ljudkvalitet

Tips: Använd en extern mikrofon istället för kamerans inbyggda och se till att inspelningsplatsen är så tyst som möjligt.

3. Ostabil kamera

Tips: Använd ett stativ eller en gimbal för att få en stadig bild. Om du måste filma med handhållen kamera, använd stabiliseringsinställningar och håll kameran med båda händerna för bättre stabilitet.

4. Dålig redigering

Tips: Håll redigeringen enkel och fokusera på det väsentliga. För många övergångar och specialeffekter kan ge ett amatörmässigt resultat, medan brist på redigering kan göra att den känns rå och ofärdig.

5. Bristande planering

Tips: Avsett tillräckligt med tid för ditt manus (LÄNK: DEL 2). En video utan en tydlig plan kan bli rörig och osammanhängande.

6. Dålig komposition

Tips: Följ gyllene snittet när du komponerar bilden. Se till att viktiga element är placerade naturligt och balanserat.

7. För långa eller röriga videor

Tips: Håll videorna korta och koncisa. En lång eller rörig video förlorar lätt tittarens uppmärksamhet.

8. Innehållet speglar inte varumärket

Tips: Se till att hålla en konsekvent varumärkesprofil i alla dina videor. Använd samma färger, typsnitt och logotyper.

9. Dåliga kameravinklar

Tips: Tänk på hur kameravinkeln påverkar tittarens uppfattning. En person filmad underifrån kan till exempel verka hotfull, medan en person filmad uppifrån kan framstå som underlägsen.

10. Att ignorera publiceringsplattformen

Tips: Tänk på vilken plattform videon är avsedd för redan innan du börjar filma. Att ignorera detta kan påverka både den tekniska och innehållsmässiga kvaliteten.

Genom god planering, noggrant genomförande och rätt verktyg kan du undvika de här vanliga misstagen.

Vi hjälper dig gärna med medievideoproduktion för social media – kontakta Freja.

Freja Harkke

Verkställande direktör

freja.harkke@acomm.fi
040 522 0992

Videoproduktion för social media, del 1: Var ska man börja?

Videoproduktion för social media, del 2: Varför skriva manus och planera en video för sociala medier?

Videoproduktion för social media, del 3: Vertikal eller horisontell – spelar det någon roll?

Maria Rautio-Runeberg i Tankar

Videoproduktion för social media, del 3: Vertikal eller horisontell – spelar det någon roll?

I vår bloggserie om videoproduktion för social media tipsar vi om hur du bäst lyckas med dina videor. I den tredje delen av vår sexdelade serie tar vi upp frågan om vilket bildformat som lönar sig att använda.

Olika format tjänar olika syften och målgrupper. När ska man välja ett vertikalt format och när är det bättre med ett horisontellt? Eller kan man använda båda?

Vertikala videor

Appar som hanterar korta mobilvideor i stil med Instagram Reels föredrar vertikalt format, vilket har gjort det till normen för sociala medier. Det här formatet är särskilt anpassat för mobilanvändare, som håller sina enheter i stående läge. Yngre användare är dessutom mer vana vid innehåll i vertikalt format.

Vertikala videor passar plattformar som Instagram Stories och Reels, TikTok och YouTube Shorts, där det mesta av innehållet konsumeras i ett snabbt skrollbart, vertikalt format.

Vi gjorde lättproducerade reels-videor åt en av våra kunder, som filmats med mobiltelefon i vertikalt läge.

Horisontella videor

Horisontellt format är det traditionella videoformatet för innehåll som tittas på via datorer eller TV-skärmar. Det ger mer utrymme och flexibilitet för visuella element, exempelvis vid breda landskapsbilder.

YouTube är ett exempel på en plattform där det horisontella formatet fortfarande dominerar. YouTube är en populär plattform för innehåll som kräver hög bild- och ljudkvalitet. Horisontella videor kan också ge en känsla av professionalism och bättre kvalitet. I Instagram och Facebooks flöden kan horisontella videor användas, men dessa plattformar föredrar formaten 1:1 (kvadratiskt) eller 4:5 (lätt vertikalt).

Vi producerade en video åt en ideell stiftelse som en del av deras donationsinsamlingskampanj, som primärt skulle visas bland Yles allmännyttiga informationsinslag. Videon gjordes i horisontellt format som lämpar sig för tv.

Vertikal eller horisontell? Båda!

Att välja mellan vertikalt och horisontellt videoformat är inte alltid enkelt, och valet bör baseras på målgruppen och syftet med innehållet. I många fall kan samma videomaterial anpassas till flera olika plattformar och målgrupper. En introduktionsvideo som publiceras horisontellt på YouTube kan enkelt omarbetas till vertikalt format för Instagram Reels.

Att använda båda formaten är en bra strategi för att maximera nyttan av en och samma inspelning i så många kanaler som möjligt. Förutom vertikala och horisontella versioner kan det vara bra att skapa en kvadratisk (1:1) och/eller en 4:5-version för flödesinlägg.

I slutändan handlar valet mellan vertikalt och horisontellt format om vad som bäst stödjer videons mål och målgrupp!

Vi hjälper dig gärna med alla dina videobehov. Kontakta Freja!

Freja Harkke

Verkställande direktör

freja.harkke@acomm.fi
040 522 0992

Videoproduktion för social media, del 1: Var ska man börja?

Videoproduktion för social media, del 2: Varför skriva manus och planera en video för sociala medier?

Maria Rautio-Runeberg i Tankar

Videoproduktion för social media, del 2: Varför skriva manus och planera en video för sociala medier?

I vår bloggserie om videoproduktion för social media tipsar vi om hur du bäst lyckas med dina videor. I den andra delen i vår sexdelade bloggserie behandlar vi vikten av planering och manuskriptets betydelse i produktion av social media-videor.

När du har definierat mål, målgrupp och kanaler (läs Videoproduktion för social media, del 1: Var ska man börja) kan du börja lista vad du vill att syns och hörs i videon. Ett manuskript (manus) är ett bra verktyg för den här processen.

Hurudant borde manuset vara? Manuset behöver inte vara ett mångsidigt epos. I sin kortaste form omfattar manuset videons ämne, var videon filmas, vad som filmas och vad videon berättar om.

Ett tydligt och enkelt manus och grundlig planering hjälper att hålla fast vid den röda tråden och även minska risken att videons längd sväller. Det gör också produktionen effektivare. Här delar vi med oss av några tips vad det lönar sig att tänka på när du skriver manus.

1. Ange i manuset vad su filmar, var du filmar och när du filmar
Planera på förhand vem som syns i videon och var och när filmandet sker. Vad vill du att syns i bild? Lista allt det du behöver filma.

Ingå kommun önskade Reels-inehåll som filmats på plats på Lilludden. I fokus var hur natursköntoch lättillängligt området är samt möjligheterna att grilla och simma.

2. Skriv in de viktigaste samtalsämnena i manuset
I filmnings- och editeringsskedet hjälper det ofta om eventuellt tal planerats noga på förhand. Det lönar sig att lista videons viktigaste kärnbudskap med franska streck. Det är dock bra att hålla i minnet att spontana kommentarer är guld värda, så det lönar sig att lämna lite utrymme även för oförutsedda händelser.

Alfred Kordelinin säätiös prisvideor hade på förhand noggrannt planerade och manuskriptade intervjufrågor och med intervjuobjekten hade vi diskuterat videons innehåll på förhand.

3. Videons uppbyggnad får tittaren att fastna
Det kanske viktigaste momentet när man skriver manus är att fundera på hur videon börjar. Hur inleda videon så att tittarens intresse väcks och får hen att titta några sekunder längre på videon? Och vilken information vill du placera i mitten? Hur avslutar du videon på ett sådant sätt att tittaren kommer ihåg ditt kärnbudskap? Kom ihåg att i social emdia videor är kort och kraftigt a och o.

Åbo stads underhåll: I Vägskraporvideon ville man visa upp gatuunderhållet i praktiken vintertid. Videons uppbyggnad är klar: varifrån startar man, hur är det att röra sig med en stor vägskrapa i trafiken i utmanande väderförhållanden.

4. Fundera på om du vill inkludera något ”extra” i videon
Behövs det bakgrundsmusik, övergångseffekter eller illustrationer som höjer tittarupplevelsen? I enkla videor kan det fungera bra att filma allt innehåll i en tagning. Oftast består videorna ändå av flera ihopklippta klipp. Då kan man också lägga till textplanscher.

Videorna för Stiftelsens för Åbo Akademi årspublikation Inblick är förverkligade i en tagning och med färdigt skriva svar.

Alla vinner på manus
När videon är bra planerad och manuset är välskrivet sparar det både tid och resurser i produktionsskedet. Manuset fungerar som en karta för filmandet och underlättar schemaläggandet under filmningsdagen och säkrar att alla viktiga innehåll blir filmade. Om flera personer deltar i videoproduktionen fungerar manuset även som en försäkring på att alla har samma information. Då är det lättare att undvika missförstånd och oklarheter.

När manuset är klart är det dags att gå vidare till produktionsskedet. I bloggseriens tredje del öppnar vi upp i vilket format det lönar sig att producera video för social media. (LINKKI).

Om du behöver hjälp med att producera videor för social media, kontakta Henrika:

Henrika Laurila

Asiakkuuspäällikkö

henrika.laurila@acomm.fi
040 738 4453

Videoproduktion för social media, del 1: Var ska man börja?

Maria Rautio-Runeberg i Tankar

Videoproduktion för social media, del 1: Var ska man börja?

I vår bloggserie om videoproduktion för social media går vi igenom vad du bör beakta i olika skeden av processen för att slutresultatet ska bli så lyckat som möjligt. I den första bloggen av seriens sex delar behandlar vi vad det lönar sig att börja med – oavsett om du producerar sociala videor själv eller anlitar en kommunikationsbyrå.

Företags social media-videor kan grovt delas in i följande kategorier:

Marknadsföringsvideor för produkter eller tjänster
Referensvideor (av kunder eller anställda)
Instruktions- / tipsvideor för användning av produkter eller tjänster
Videor som stärker image och varumärke (till exempel från egna evenemang)

1. Sätt upp mål

Innan du börjar planera din video för social media är det viktigt att definiera och lista vad du vill uppnå med videon. Utan ett tydligt mål saknar videorna ofta den berömda röda tråden. Målet kan till exempel vara att öka försäljningen, förbättra arbetsgivarens image eller helt enkelt öka kännedomen för företagets kunnande.

Målet med videon ”Ingås gladaste invånare 2023″ var att stärka kommunens välkända budskap om det glada Ingå och att locka både turister och potentiella nya invånare. Videon producerades med mobiltelefon och en separat mikrofon.

2. Definiera din målgrupp och välj kanal enligt den
Förutom att sätta mål är det viktigt att fundera på till vem videon vänder sig. Det är viktigt att förstå målgruppen, så att du kan tilltala dem på rätt sätt och välja teman som intresserar dem, ett passande tillta och stil. För unga lönar det sig givetvis att producera en annan typs innehåll än för pensionärer. Förståelse för målgruppen hjälper dig också att välja en rätt kanalen. Kanalen definierar ofta också om du ska filma i stående eller liggande format. Det här berättr vi mer om i en senare blogg!

I videon Ääni nuorelle (Ungas röst) lät vi unga i Åboregionen både filma och spela in ljudet för produktionen. De unga fick själva i videorna filmaoch föra fram sådant som är viktigt för dem, Å hjälpte till med postproduktionen. Videon gjordes i ett format som passar för TikTok.

3. Skapa ett klart budskap
Det viktigaste öfr videoinnehållet är att få fram kärnbudskapet. Vad är det viktigaste budskapet? Kom ihåg att för många budskap i samma video gör att slutresultatet lätt blir råddigt och ger ett dåligt planerat intryck. Ifall du har fler budskap kan du istället göra flera videor, en för varje ämne. När publiken har tittat på din video ska de förstå vad det är du vill förmedla; är det att berätta hur bra din produkt eller tjänst är, hur bra anda ni har på arbetsplatsen eller en nyhet?

Vi gjorde en video om campusbyggnaden Astras grundstensmurning. Målet med videon var att berätta i vilket skede byggprocessen är och dokumentera byggskedet.

4. Vilkem utrustning behövs?
När det gäller videor i sosial media är ofta en lätt, lite hemlagad video effektivare än en som har producerats med proffsverktyg. Ofta räcker en vanlig mobiltelefon, men ibland kan extra ljus eller separat mikrofon behövas. Editering går också att göra med en mobilapplikation eller till exempel i Instagram Reels.

Vi har producerat Åbo stads underhålls social media videor sedan år 2023. Kunden önskade en lätt och flexibel produktion så vi filamde allt material med mobilen.

När du har funderat på grunden för din social media-video kan du ta itu med manuskriptet. Det berättar vi mer om i bloggseriens andra del.

*Vi hjälper dig gärna om du har frågor angående videoproduktion. Du kan kontakta Henrika:

Henrika Laurila

Asiakkuuspäällikkö

henrika.laurila@acomm.fi
040 738 4453

Maria Rautio-Runeberg i Tankar

Kommunikationens ABC: Nyhetsbrev – Med hjälp av detta enkla knep kan du fördubbla din öppningsprocent

Kommunikationsbyråer arbetar mångsidigt med kundkommunikation, i olika kanaler och med olika verktyg. Nyhetsbrev är en av de populäraste kanalerna vad gäller kundkommunikation. I denna bloggtext berättar vi kort om hur nyhetsbrev kan läggas upp och så avslöjar vi ett knep genom vilken vi fördubblade öppningsprocenten på en kunds nyhetsbrev.

I den första delen av bloggserien Kommunikationens ABC behandlar vi nyhetsbrev. Vi går igenom hur de struktureras, hur innehållet kan planeras, hur ofta de lönar sig att skicka dem och vikten av att analysera statistiken.

Varför nyhetsbrev?

Det finns många fördelar med nyhetsbrev. En av de största fördelarna är att kunden själv registrerar sig som prenumerant och vill därmed med hög sannolikhet även höra från dig och om din produkt/tjänst. Nyhetsbrev är också en direkt kommunikationskanal. Kunden får information direkt från dig, och du kan själv bestämma vilket innehåll du vill dela med kunden. Du kan dessutom skräddarsy innehållet för olika kundsegment, ifall du har flera olika kundkategorier. Nyhetsbrevet förser prenumeranten med intressant innehåll och information. Nyhetsbrevet stöder även verksamheten i stort, både försäljningen, verksamheten och varumärkesbyggandet och kan kombineras med andra aktiviteter. Kom ändå ihåg att du inte kan skicka nyhetsbrev utan godkännande av mottagaren. Du kan alltså inte självmant lägga in kontaktuppgifter, utan prenumeranten ska själv registrera sig för ditt nyhetsbrev.

Kom ändå ihåg att du inte kan skicka nyhetsbrev utan godkännande av mottagaren.

Hur kan nyhetsbrev skickas?

Nyhetsbrev kan skickas via olika nyhetsbrevsverktyg. Verktygen underlättar skapandet av nyhetsbrev och har funktioner för automatisk rapportering. I systemet upprätthålls prenumerantlistor och de innehåller mekanismer för att säkra att dataskyddslagstiftningen följs. Det är också möjligt att integrera prenumerationsblanketten i systemet. Verktyget underlättar ofta även opt-in/ opt-out -processerna, det vill säga hur du säkerställer att prenumeranten enkelt kan registrera sig för eller annullera prenumerationen.

Hur ska nyhetsbrevet se ut?

Det är att rekommendera att nyhetsbrevet följer organisationens visuella identitet och tonalitet. Nyhetsbrevet bör hållas visuellt tydligt och lättläst. Erbjud olika typer av innehåll, så som bloggartiklar, kundberättelser, infografik och videor. Varva mellan informativt och underhållande innehåll. Nyhetsbrevet bör se snyggt ut såväl på mobila enheter som dator. Programmen för nyhetsbreven underlättar även optimeringen för hjälpmedel så som skärmläsare. Kom ihåg addera alt-texter till bilderna! Använd tydliga och lockande CTA (exempelvis ”Läs mera” eller ”Köp nu”) som styr läsaren i önskad riktning.

Hur få flera prenumeranter?

Du kan ordna en tävling i sociala medier, på hemsidan eller på kundservicestället där du lottar ut ett pris bland alla som registrerar sig för nyhetsbrevet. Du kan även erbjuda en 10 procents rabatt på dina produkter eller tjänster åt prenumeranterna. Prenumerationsblanketten ska också enkelt kunna hittas på hemsidan, i bloggartiklarna eller på sociala medierna. Även mässor och andra evenemang är ypperliga tillfällen för att skaffa fler prenumeranter.

Hur ofta ska nyhetsbrevet skickas?

Intervallet för hur ofta du bör skicka nyhetsbrev beror på branschen men även på mängden information du vill kommunicera ut. Om det händer mycket inom din bransch och i din organisation, kan du skicka nyhetsbrev veckovis. Om syftet med ditt nyhetsbrev i sin tur är att upprätthålla kundrelationer eller att förmedla nyheter om ditt företag, är det bättre att skicka färre nyhetsbrev, exempelvis en gång per kvartal.

Börja med att skicka nyhetsbrev en gång i månaden och justera intervallet på basis av den återkoppling du får från prenumeranter och öppningsprocenten. Bästa intervallet för utskick hittar du genom att pröva dig fram. Det är viktigt att hålla i minnet att det till och med kan skada ditt rykte om nyhetsbreven skickas för ofta. Om kunden får nyhetsbrev för ofta, eller utan någon relevant, ny och intressant information, kan det upplevas störande.

Hur mäts nyhetsbrevets framgång?

Öppningsprocenten (Open rate), det vill säga hur många som öppnat nyhetsbrevet, hör till den viktigaste datan när det gäller uppföljningen av nyhetsbrev. Den berättar om hur intressant och relevent innehållet upplevs vara. Med nyhetsbrev vill organisationer ofta uppnå mera trafik till hemsidan, webbutiken eller evenemanget. Därför är klickprocenten (Click-Through Rate, CTR), det vill säga hur många som öppnar länkar i nyhetsbrevet, viktigt att följa med för att nyhetsbrevet ska fungera. Om konversion (exempelvis köp, registrering o.s.v.) är målet med ditt nyhetsbrev hjälper konversionsprocenten dig att utvärdera ur väl ditt nyhetsbrev stöder marknadsföringsmålen. Avregistreringsfrekvensen (Unsubscribe rate) berättar för dig om hur många prenumeranter som väljer att annullera sin prenumeration. En hög avregistreringsrat kan tyda på att ditt innehåll inte längre är relevant eller intressant för prenumeranten.

Och så till det utlovade tipset!

För publicering av en av våra kunders nyhetsbrev använde vi oss av ett populärt och välrenommerat system. Trots det viktiga och informativa innehållet var öppningsprocenten ganska blygsam, cirka 30 procent. Vi analyserade innehållet och upptäckte att det var ganska opersonligt och påminde mera om en infosnutt, och man inte vände sig till läsaren direkt. Avsändaren förblev således ganska avlägsen och opersonlig.

Det var sist och slutligen ganska lite som behövde göras för att bli mera tillgänglig och personlig. I stället för en namnlös hälsningsfras lade vi till avsändarens namn, bild och en personlig hälsning. Vi bytte avsändare i varje nyhetsbrev inkluderade vars och ens unika perspektiv. Denna enkla förändring ledde till att öppningsprocenten på 30,4 % steg till 62,1 %! Antalet länkklick ökade från 6,6 % till 12,4 %.

Kontakta Henrika om du vill diskutera nyhetsbrev för din verksamhet eller fundera på en bredare kommunikationsstrategi med oss.

Henrika Laurila

Kundchef

henrika.laurila@acomm.fi
040 738 4453

Maria Rautio-Runeberg i Tankar

Hållbar webbdesign del 3: Ett bra dataskydd är en av webbdesignens grundstenar

När vi diskuterar webbdesign fokuserar vi ofta på den grafiska utformningen och användarvänligheten. Det är dock lika viktigt att webbplatsens datasäkerhet och dataskydd är i skick.

Olika webbverktyg, applikationer och de webbplatser vi besöker samlar hela tiden in data om oss. Innan datainsamling via tredjepartskakor begränsades (det vill säga innan EU:s dataskyddsförordning GDPR, General Data Protection Regulation, trädde i kraft 2018) samlades det in data om oss på i stort sätt alla webbplatser vi besökte. I dag är dataskyddslagar, så som GDPR, striktare. Alla organisationer som samlar in eller delar data med tredje part måste agera ansvarsfullt och följa olika regler och förordningar relaterade till datainsamling och dataanvändning.

Oavsett bransch är datasäkerheten en avgörande del av webbplatsunderhållet och samtidigt bevarandet av användarens förtroende.

Övervakning och upprätthållande av dataskyddslagen

Hur övervakas dataskyddslagen? Dataskyddsmyndigheterna kan ingripa vid dataskyddsöverträdelser. Särskilt inom offentlig förvaltning övervakas dataskyddslagen noggrant och brister åtgärdas. Detta beror på den offentliga förvaltningens roll i samhället. De har behov av att både samla in personuppgifter om oss och upprätthålla register som innehåller personuppgifter.

Europeiska unionen håller som bäst på att utveckla en ny datalagstiftning, Data Act. Målet är att skapa gemensamma regler för alla EU-länder, så att den datadrivna ekonomin (där insamling och användning av data hör till centrala delar av verksamheten) blir mångsidigare och rättvisare. Även om dataskyddet inte är lika strikt inom alla områden, som exempelvis är inom hälsovården och finanssektorn, är det fortfarande viktigt att skydda sin webbplats. Oavsett bransch är datasäkerheten en avgörande del av webbplatsunderhållet och samtidigt bevarandet av användarens förtroende.

Om din webbplats samlar in användardata är en stark datasäkerhet som en vakt som skyddar användarnas information från externa attacker. SSL-kryptering* , uppdaterade säkerhetsverktyg och regelbundna säkerhetsuppdateringar är kritiska element för att säkerställa webbplatsens säkerhet. Människor blir också alltmer medvetna om sina dataskydds- och datasäkerhetsrättigheter. Ansvarsfullt dataskydd kommer i fortsättningen att ha en allt större betydelse om verksamheten kräver att data samlas in.

Säkerställ att din webbplats är trygg

Här följer några tips på hur du kan säkerställa att din webbplats har en stark datasäkerhet:

1. Öppenhet om hur data samlas in

Berätta öppet vilken information som samlas in på din webbplats. Användaren bör veta att deras integritet respekteras. En tydlig och begriplig dataskyddspolicy är det första steget mot att bygga förtroende. Förklara öppet vilken information som samlas in, hur den används och hur den skyddas.

2. Hantering av kakor (cookies)

Kakor kan vara användbara, men användningen av dem bör hanteras noggrant. Ge användarna möjlighet att hantera kakor och förklara hur de påverkar deras integritet. Se till att också strikt följa regler för kakor.

3. Förebyggande av skadlig programvara

Skadlig programvara kan orsaka flera olika problem för webbplatsanvändare. Den skadliga programvarans huvudsyfte är att skada eller ta kontroll över datasystemet samt att stjäla uppgifter, såsom personuppgifter, lösenord eller bankinformation. Att hålla din webbplats fri från skadlig programvara kräver kontinuerlig övervakning, regelbundna uppdateringar och starka säkerhetsrutiner.

4. Tillstånd för e-postmarknadsföring

Ingen skräppost: Användares e-postadresser måste hanteras noggrant. Se till att användarna har gett tillstånd för e-postmarknadsföring och erbjud en enkel metod för att avsluta prenumerationen.

5. Utbildaditt team

Bra datasäkerhet kräver kontinuerlig övervakning och utbildning. Se till att ditt team håller sig uppdaterat i säkerhets- och dataskyddsfrågor. Satsa på onlinekurser, seminarier och utbildningar. Delta i branschseminarier och webbinarier, samt arrangera interna utbildningar och workshops.

6. Håll din webbplats uppdaterad

Genom att följa godkänd praxis inom branschen och regelbundet uppdatera din webbplats säkerställer du att den förblir säker, fungerande och aktuell. Detta förbättrar både användarupplevelsen och skyddar webbplatsen från potentiella attacker.

Är dataskyddet på din webbplats i skick?

När ditt mål är att skapa en trygg och ansvarsfull webbsida kan det löna sig att vända sig till en specialist. Då kan du försäkra dig om att alla delområden inom datasäkerhet beaktas, att sajtens tilläggsdelar och tjänster från tredje part är säkra, kort och gott att din webbplats är säker. Å stöder sina kunder även inom frågor som har med datasäkerhet att göra. Vi erbjuder expertis i dataskyddsfrågor bland annat åt kunder inom pensionsförsäkring, medelsinsamling och tredje sektorn. Vi gör tydliga och användarvänliga dataskyddspolicyer samt säkerställer att webbplatsen uppfyller nödvändiga säkerhetsstandarder.

* SSL-kryptering innebär att sidan är skyddad så att ingen utomstående kommer åt data som matas in på sidan. Detta syns genom att sidan har http i sin url, i vissa webbläsare syns det även som ett lås högst upp.

Kontakta Henrika:

Henrika Laurila

Kundchef

henrika.laurila@acomm.fi
040 738 4453

Maria Rautio-Runeberg i Tankar

Hållbar webbdesign, del 2: Vad gör en webbsida grön?

I denna bloggserie kan du bekanta dig med receptet för hållbar webbdesign. I seriens andra del behandlar vi grön webbdesign och hur webbsidor kan optimeras med tanke på dess miljövänlighet och hållbar utveckling.

När vi talar om hållbar utveckling och miljövänlighet så kan optimeringen av webbsidor kännas som en obetydlig del av en stor helhet. Streamingtjänster, innehållsproduktionstjänster baserade på artificiell intelligens och nätspel förbrukar ändå förvånansvärt mycket energi. Finlands mål är att utsläppsfri elektricitet år 2030, men energiproduktionen producerar fortfarande en betydande del koldioxidutsläpp. Naturligtvis har webbsidor som körs på servrar i stora datacenter också effekter på miljön.

Enligt en årlig rapport publicerad av International Energy Agency (IEA) förbrukade datacenter totalt 460 terawattimmar el år 2022. I Frankrike är hela landets årsförbrukning totalt 460 terawattimmar. Datacentren förbrukade därför samma mängd elektricitet som en stat med en befolkning på 68 miljoner. Enligt IEA kan energiförbrukningen i värsta fall stiga till 1 000 terawattimmar år 2026.

Den energiförbrukning som Internet står för motsvarar till och med flygtrafikens energiförbrukning.

Enligt statistik från 2020 förbrukade Internet lika mycket energi som flygtrafiken. När man beaktar streamingtjänsternas ökade popularitet och ökningen av tjänster baserade på artificiell intelligens så låter det inte som en omöjlighet att förbrukningen ytterligare har fördubblats.

Enligt Web Neutral Project, ett företag baserat i USA som erbjuder certifikat för koldioxidneutral webbsida, släpper webbsajter med cirka 10 000 visningar per månad ut ungefär 2 100 kilogram koldioxid per år. Det är samma mängd utsläpp som orsakas av ett genomsnittligt finskt hem per år. På grund av det annorlunda energiproduktionssystemet kan inte den mängd som beräknats i USA direkt användas för att jämföra utsläpp från finska webbplatser. Uppskattningen ger ändå en indikation på vilken typ av effekt vi har att göra med.

Så hur kan vi påverka webbplatsers miljöpåverkan?

Här följer några exempel.

1. Enkelt är vackert

Bland de viktigaste faktorerna när det kommer till att skapa en miljövänlig webbplats är hur lätt och optimerat innehållet är. Det här betyder att man undviker tunga bilder, videor och skript som kan sakta ner sidan när den laddas och således förbruka mera energi. Optimerade bilder och minimerad kod kan avsevärt minska webbplatsens belastning och därmed minska dess energiförbrukning.

Dessa åtgärder bör vidtas redan från planeringsstadier av webbplatsen så att klimatbelastningen blir så liten som bara möjligt. Det är också möjligt att optimera en webbplats som redan är kodad, men det kan kräva mycket omprogrammering.

När webbplatsen är lätt förbättras också laddningshastigheten på den.

2. Mobiloptimering

Ökningen av mobilanvändningen är konstant och till och med önskvärd med tanke på klimatpåverkan. Mobila enheter använder mindre energi än bärbara eller stationära datorer. Det är därför värt att investera i mobilanvändbarheten så att sina webbplatsbesökare föredrar mobilsidan allt mera.

3. Ekologiska värdar

Genom att välja en miljövänlig värdtjänst för din webbplats kan du säkerställa att din webbplats går runt med redare energi. Allt fler värdtjänster erbjuder alternativ som använder sig av förnybar energi eller som har åtagit sig att förminska sitt koldioxidavtryck.

4. Hållbar design

En enkel och tydlig design gör inte bara din webbsida mer användarvänlig utan den minskar också på mängden resurser som behövs. Dessutom bör du överväga ifall animationer och annan rörlig grafik är en nödvändighet eftersom de ökar webbsajtens belastning och energiförbrukning.

5. En kontinuerlig process

Skapandet av en miljövänlig webbplats är en kontinuerlig process. Det är viktigt att övervaka webbsajtens prestanda och att regelbundet göra nödvändiga uppdateringar och optimeringar. Allt eftersom tekniken och bästa praxis utvecklas kan man hitta nya sätt att minska på webbplatsernas miljöpåverkan.

Utöver de åtgärder som nämnts ovan kan webbplatsens tekniska struktur påverka dess energiförbrukning avsevärt, exempelvis genom att använda cacheminne och optimering. Kontakta Henrika om du vill veta mera om ekologisk webbdesign och om de lösningar som vi erbjuder.

Henrika Laurila

Kundchef

henrika.laurila@acomm.fi
040 738 4453

Maria Rautio-Runeberg i Tankar

Hållbar webbdesign, del 1: Tillgänglig webbsida

I denna bloggserie kan du bekanta dig med receptet för hållbar webbdesign. I seriens första del behandlar vi tillgänglighetens grunder. Här har vi samlat tips på hur du kan säkra att din webbsida är tillgänglig.

Tillgänglighet är samhälleligt mycket viktigt. Den skapar jämlikhet och gör det möjligt för vem som helst att kunna använda och förstå innehåll på nätet. Äldre, personer med funktionshinder eller kognitiva utmaningar ska ha samma möjligheter som andra att använda webbplatser och tjänster.

Tillgängligt webbinnehåll betjänar även användare som inte har till exempel syn- eller hörselnedsättning eller kognitiva utmaningar. Språkligt är det även viktigt att beakta dem som inte talar webbplatsens språk som sitt modersmål. Det är också vikigt att beakta dem som inte är bekanta med det språk som vanligtvis används på webbplatsen, till exempel äldre.

Tillgänglighet kräver olika lösningar för olika användargrupper

Tillgängligheten kan synas på olika sätt på webbsidan, exempelvis som funktioner relaterade till utseende och innehåll.

I Finland finns det ungefär 55 000 synskadade. Online innehåll bör även vara tillgängligt med hjälp av olika hjälpmedel som skärmläsare, skärmförstorare och olika tal-till-text-program. Synskadade kan använda textbaserade webbläsarprogram. Skärmläsare konverterar texter på webbplatser till tal och läser annat icke-textinnehåll som bilder eller videor, baserat på bildens -attribut.

För användare med hörselskada skapas textalternativ för ljudinnehåll, till exempel textas videor till det talade språket.

För dem som har motoriska utmaningar är tillgängliga användargränssnitt och navigationssystem viktiga. Användare som har kognitiva utmaningar har däremot nytta av enkla och tydliga användargränssnitt.

Tecken för en tillgänglig webbplats

Tillgänglig webbdesign gynnar alla. Vissa av oss tittar till exempel på videor med avstängt ljud, och då är undertextning viktigt. Kontrasterande text syns bättre i starkt solljus, så även personer utan synskada har nytta av det. Många olika aspekter på tillgänglighet måste beaktas vid planering av webbplatser. I all korthet är de följande:

Färger

Synskadade måste också beaktas när det kommer till det visuella och det grafiska utseendet på webbsidor. Om bilden innehåller viktig information ska den även förmedlas till dem som inte kan se bilden. Dessutom bör färgkontrasterna vara tillräckligt stora så att de är tillgängliga och texterna lättlästa. Exempel på detta syns på Sibelius-museets webbsida:

Struktur och rubricering

Textens struktur och stil åtföljs av riktlinjer för tillgänglighet som betjänar alla användargrupper. De viktigaste överväganden för webbplatsens rubrikstruktur är just rubriceringen. Rubrikstrukturer kan till exempel inte ersättas med fet text, och det kan bara finnas en huvudrubrik per sida. Huvudtiteln förklarar vad sidan handlar om. Den tillgängliga menystrukturen kan se ut så här:

Länkar

Externa länkar markeras med den vanliga pilikonen. Om det finns externa länkar i texten ska namnet på länken berätta vad som händer när du klickar på länken, exempelvis ”Läs mer om tydligt språk”. Länkar bör inte heller ställas in för att öppnas i ett nytt fönster, eftersom de som använder skärmläsare inte kommer att kunna gå tillbaka till den ursprungliga sidan. Understrykningar är också reserverade för länkar, ord i texten ska alltså inte strykas under.

Bilder

I bilder används så kallade alt-texter, som berättar för skärmläsaren vad som finns på bilden. Alt-texten är en kort, beskrivande text. Om det finns text i bilden ska texten även placeras i alt-texten så att skärmläsaren ”ser” den. Alla bilder behöver inte alt-text, illustrationer är ett exempel på sådana bilder.

Tillgänglighet är samhälleligt betydelsefullt på många sätt. Det är viktigt att alla kan använda och förstå innehåll på nätet.

Tillgänglighet kräver kontinuerlig utvärdering och utveckling

Å Communications kundbas omfattar många organisationer vars verksamhet kräver att deras webbplatser är tillgängliga. Vi är bekanta med WCAG-riktlinjerna i Europaparlamentets och rådets tillgänglighetsdirektiv och vi erbjuder våra kunder olika typer av tillgänglighetstjänster. Tillgänglighetsdirektivet omfattar närmare 50 krav och är uppdelade i tre olika nivåer: A-, AA- och AAA-nivå.

Tillgänglighetsnivå A säkerställer minimikrav, såsom alt-texter för bilder. AA-nivån lägger till fler krav, som kontrastförhållandet mellan text och bakgrund. AAA-nivån kräver ännu högre standarder, så som mer omfattande undertexter och ännu bättre navigering.

Tillgänglighet är grunden för en användarvänlig webbplats och därför överväger vi vanligtvis att följa tillgänglighetskriterier även när kunden inte kräver att deras webbplats uppfyller en viss tillgänglighetsnivå. Oavsett webbplatsens tillgänglighetsnivå kräver tillgängligheten ständig utvärdering och utveckling.

Via länkarna nedan kan du bekanta dig med några av de tillgängliga webbplatser som vi har designat:

sibeliusmuseum.fi

casahaartman.fi

etthem.fi

I bloggseriens nästa del kommer vi att diskutera webbplatser ur perspektivet hållbar utveckling och miljövänlighet. Hur optimera en miljövänlig webbplats?

I våra tillgänglighetstjänster ingår till exempel att göra ett tillgänglighetsuttalande, att konsultera kunden om möjliga tillgänglighetsrelaterade frågor på deras hemsida eller att anpassa sajten så att den är tillgänglig. Undrar du hur du gör din webbplats mer tillgänglig? Eller är du i behov av en tillgänglig webbplats? Vi hjälper gärna till! Kontakta Henrika och boka tid.

Intresserad av Å? Följ oss på Instagram, Facebook och LinkedIn.

Henrika Laurila

Kundchef

henrika.laurila@acomm.fi
040 738 4453

Maria Rautio-Runeberg i Tankar

Iittalas nya logo och en impopulär åsikt

Termen ”unpopular opinion” har länge använts i sammanhang där ens åsikt på något sätt går emot den allmänna uppfattningen. Det är inte lönt att sitta på ett kafé i Ulrikasborg och skryta om hur genial serien Temptation Island är – om man inte gör det ironiskt, förstås. Motsvarigheten inom grafikerkretsar kanske är att lyfta fram PowerPoints eller Canvas många fördelar.

Just nu är det definitivt Iittalas nya logo och den modigt uppdaterade varumärkesprofilen som inom marknadsföringsvärlden ligger på allas läppar. ”Jag förstår inte varför man måste förnya ett fungerande varumärke!”, ”Nu vrider sig nog Sarpaneva i sin grav”. Helsingin Sanomat utbrast i en rubrik: ”Iittala uudisti ilmeensä täysin – kuluttajat tyrmistyivät” (ungefär: ”Iittala förnyade sitt utseende totalt– konsumenterna bestörta”).

Marknadsförare efterlyser mera mod och betraktar sig själva som progressiva trendsättare. Men det är också de som ropar högst när företag förnyar sina varumärken. I ett inlägg på Facebook summerade en branschkollega den rådande stämningen: Varje större varumärkes visuella förnyelse går alltid fel. Hur kan man ens svara på detta? Är det ett medfött karaktärsdrag hos designers att göra konkurrenternas arbete till åtlöje?

Kuva: Fiskars Finland Oy Ab

Till den visuella identiteten hör naturligtvis mycket mer än bara logotypen. Det är en kombination av bildspråk, färger, typsnitt, visuella element och framför allt den känsla de förmedlar. Förnyelsen av Iittalas varumärke har säkert sysselsatt många professionella inom branschen i hundratals timmar, och all denna tid har definitivt inte ägnats åt att förnya logotypen. I processen ingår i regel omfattande workshopar med beställaren, kundundersökningar och -enkäter, otaliga möten och flera korrektur- och kommentarsronder. Processen bakom den visuella identiteten är (sällan) ett ”nycklarna i handen”-projekt, där beställaren uttrycker att de vill ha en ny logo, grafikern ges fria händer och en vecka senare är allting klart samt logon tryckt på alla produkter.

Om vi tittar närmare på Iittalas nya visuella profil avslöjar den fort vad beställaren vill förmedla. De långa linjerna (se I- och T-bokstäverna) önskar fånga betraktarens uppmärksamhet (”varför ser detta lite konstigt ut?”), tillägget av årtalet under logotypen skriker tradition och långa anor, och typsnittet får många att tänka på Kalevala. I varumärkesbilderna förenas ett fräckt bildspråk med traditionella inslag. Paradoxer har en tendens att fungera.

Går verkligen varje större bränds visuella förnyelse alltid åt skogen?

Men ja, till den där impopulära åsikten. Utan att ta direkt ställning till om den nya visualiteten är en framgång eller ett misslyckande (det tar lite tid att vänja sig), behövde Iittalas varumärke moderniseras. Företaget kan inte expandera internationellt eller bland nya kundgrupper genom att krampaktigt hålla fast vid Sarpanevas arv. En 20-årig stockholmare bryr sig inte ett dugg om några I-klistermärken på champagneglasen.

Och slutligen ännu en gammal marknadsföringsvisdom: All uppmärksamhet är bra uppmärksamhet. Gratis mediesynlighet och att bli föremål för diskussion skadar sällan affärerna – åtminstone inte i det här fallet.

P.S. Noterade du att Iittala tog bort alla sina gamla Instagram-inlägg med motiveringen att man nu börjar från rent blad och vill inleda en ny era? Fantastiskt!

Å Communications är kommunikationsbyrån som inte fullständigt passar in i kommunikationsbyråmallen. Vi ansvarade inte för Iittalas varumärkesförnyelse, men vi har däremot skapat visuella uttryck och logor åt bland annat Kimitoöns kommun, Visit Pargas och Konstens hus. Vi ser på kommunikation som en helhet som består av både innehållsmässigt och visuellt uttryck. Behöver du nya webbsidor, ett säljande kampanjkoncept, en klar kommunikationsplan eller förnyat markandsföringsmaterial? Vi hjälper dig gärna! Ta kontakt! freja.harkke@acomm.fi

Maria Rautio-Runeberg

Kommunikationsspecialist

maria.rautio-runeberg@acomm.fi
050 514 9678

Freja Harkke

Verkställande direktör

freja.harkke@acomm.fi
040 522 0992

Maria Rautio-Runeberg i Tankar

Vi lever i en tid då alla vill kommunicera om miljövänlighet – vilken roll har kommunikationsbyråer i företagens miljöpåståenden?

Om jag fick en slant för varje gång jag i reklam träffar på påståenden så som ”kolneutral år 2030”, ”Nu 60 % mindre förpackningsplast”, ”Ännu miljövänligare” skulle jag ha… tja, ganska många slantar. WWF:s expert Helka Julkunen och Sykes forskare Tero Heino däremot skulle få till och med Farbror Joakim avundsjuk. De har nämligen utrett miljöpåståenden i företagsvärlden och har studerat tiotals, om inte hundratals olika fall.

Å deltog i juni i ett WWF-faciliterat seminarium om företags miljöpåståenden. Experter som på seminariet presenterade sitt arbete har identifierat ett antal kännetecken för grönpåståenden. För det första ställs påståendenas målsättningar ofta rätt långt i framtiden. Problemet här är att konsumenterna får en miljövänlig bild av företaget trots att de faktiska målen är satta exempelvis till år 2030 eller till och med 2040. För det andra gäller påståendena ofta endast en del av produkten eller en fas av produktionsprocessen – till exempel då endast förpackningen (eller i värsta fall bara en del av förpackningen) har producerats på ett koldioxidneutralt sätt. Men på basis av marknadsföringen kan konsumenten ha fått intrycket av en helt koldioxidneutral produktion.

Då det kommer till transparens är det särskilt viktigt för företag att öppet berätta om sina processer och om vilka steg de kommer att ta för att bli koldioxidneutrala fram till exempelvis år 2030. Hurdana delmål har de satt upp? Vad gör de just nu för att nå sina mål? Allt det här kan enkelt berättas bl.a. på företagets webbplats. (Tips: kolla in ansvarsfullhetswebbplatsen vi gjorde för Veritas!)

Kom ihåg att berätta också om företagets delmål mot koldioxidneutralitet

I sitt seminarietal tog miljöpåståendenas ”ansvarsminister”, arbetsminister Tuula Haatainen upp ett forskningsresultat som visar att så mycket som 42 procent av miljöpåståenden antingen är överdrivna, felaktiga eller vilseledande. Haatainen påpekade att olika produkters klimateffekter väger avsevärt i ansvarsfulla konsumenters vågskål. Därför är det fullt förståeligt att allt fler företag vill ta sin andel av ansvarstårtan – även om den i verkligheten är ett luftslott.

Haatainen betonade att man redan på EU-nivå måste ta itu med problem relaterade till miljöpåståenden och s.k. greenwashing. Kommissionen behandlar som bäst flera initiativ som ska säkerställa att de tjänster och produkter som produceras i EU är i linje med miljömålen. Hos oss förbereder man med riksdagen Finlands ställningstagande till paketet om cirkulär ekonomi som gavs i slutet av mars. Så vi håller på att övergå till den… eh, gröna övergången, men på EU-nivå finns fortfarande inga tydliga regler för bl.a. miljöpåståenden i reklam.

Därför är det fullt förståeligt att allt fler företag vill ta sin andel av ansvarstårtan – även om den i verkligheten är ett luftslott.

Under seminariet betonade man också att företag behöver mer information om vad som kännetecknar bra miljöpåståenden och om hur de ska kommuniceras till både samarbetspartner och konsumentkunder. En intressant frågeställning är vilket ansvar kommunikationsbyråer har i företagens miljöpåståenden. Ska marknads- och kommunikationsexperter fungera som företagens portvakter? En – kanske redan skriven – regel inom marknadsföring är att termer som snabbast eller bäst tillhör listan på förbjudna ord. Borde reglerna också innefatta att ett företag inte får ”branda sig” som ansvarigt utan vetenskapliga bevis eller extern revision? Jag varnar alla redan nu – markera mina ord: regleringen kommer att skärpas. Både på EU-nivå och nationell nivå pågår projekt som kommer att påverka miljöpåståenden inom kommunikation och marknadsföring (till exempel EU:s paket om cirkulär ekonomi och konsumenträttsdirektivet), även med hot om sanktioner.

Men var ska man börja då man planerar sin ansvarsfullhetskommunikation? Till exempel de här tre sakerna är bra att kolla upp innan man bakar in miljöpåståenden i sin kommunikation och marknadsföring:

Har företaget en målinriktad plan för att minska på utsläpp orsakade av verksamheten?
Har företaget definierat en startposition? Vilka delmål finns?
Vad står på företagets webbplats angående målsättningar, handlingssätt och utsläppskompensation?

Vill du höra mer om de rekommenderade standarderna? Vad borde ert företag kommunicera och hur? Vi hjälper gärna till med att fundera på de bästa sätten att kommunicera om era miljöplaner. Hör av dig!

Maria Rautio-Runeberg

Kommunikationsspecialist

maria.rautio-runeberg@acomm.fi
050 514 9678

Sanna Sarelius

Verkställande direktör

sanna.sarelius@acomm.fi
040 730 6075